Susanne och Holger vet hur man klarar sig utanför elnätet. De har utrustat sin rymliga skånelänga med teknik som ger el, värme och god komfort året om.
Kyliga vindar sveper över slätten på Österlen. Men inne hos Susanne och Holger Wendt är det varmt och ombonat. Den vedeldade kökspannan strålar ut värme i köket, men laddar också en ackumulatortank med varmvatten som i sin tur värmer både köksgolvet och några vattenelement i angränsande rum.
– Vi har successivt anpassat huset till ett åretruntboende med flera värmekällor till hands. När det blir riktigt kallt kan vi förutom kökspannan använda gasolkaminerna. Och så har vi kvar husets gamla sättugn som fungerar bra, även om den är lite opraktisk att elda i, säger Holger.
Paret drar även maximal nytta av solens energi. På taket har de installerat solfångare som bidrar med ytterligare varmvatten och på söderfasaden sitter en luftsolfångare, som blåser in och ventilerar rummen med soluppvärmd luft.
Men det är inte uppvärmningen som är den stora utmaningen under vintern – utan elförsörjningen. Huset, som uppfördes i byn Hagestad 1860, har aldrig varit inkopplat på elnätet.
– När vi frågade elbolaget vad det skulle kosta att dra in el fick vi ett dyrt besked. Så vi bestämde oss för att försöka ordna strömmen på egen hand.
Skånelängan ingick i en större lantgård och hade under långa perioder stått oanvänd. När gården styckades av 1991 lades huset ut till försäljning. För Susanne och Holger, som ivrigt sökt efter ett lantställe i just det här området, infriade objektet alla önskemål.
– Vi lät oss inte avskräckas av att huset var omodernt. Det hade charm och potential, tyckte vi.
Susanne och Holger var inställda på att bevara husets karaktär, utan att för den skull behöva leva som på 1800-talet. Beslutet att vara bortkopplad från elnätet utgjorde heller inget hinder. Snarare väckte det en kreativ lust att bygga ut och rusta upp det enkla lantstället.
– Vi behöver utrymmen för att kunna samla hela familjen, då vi har fem nu vuxna barn och flera barnbarn. Dessutom hyr vi ut rum till sommargäster och bedriver även kursverksamhet. Som mest har vi härbärgerat över tjugo personer här samtidigt!
Husets eget elsystem började Holger bygga redan 1992. Han köpte en solcellspanel och ett batteri för att kunna driva en elektrisk vattenpump, istället för brunnens rickepump som precis gått sönder. Därefter byggdes systemet ut med ytterligare solpaneler och batterier. Nästa steg i projektet var att skaffa en vindsnurra som kunde säkra elbehovet under det mörka vinterhalvåret. Det lilla vindkraftverket levererades under senhösten 2008 och krävde tre man att resa.
– Vi har haft en del tekniska problem med kraftverket, bland annat rasade det ner under en storm för några år sedan. Men nu står det stadigt förankrat på tomten och levererar el när det blåser. Och det brukar blåsa rätt bra här kring slätten.
Det är ingen slump att familjen döpt sin skånelänga till ”Vindarnas hus”. Vindarna – och solen – utgör en förutsättning för deras off grid-projekt och på sikt räknar de med att kunna bo på gården året om.
– I början var vi mest inriktade på att göra boendet funktionellt. Men med tiden har vi också börjat se det som en möjlighet att skapa vår egen hållbara livsstil.
Vindarnas Hus
Uppvärmning: Vattenmantlad köksspis, sättugn, gasolkaminer och solvärme.
Elförsörjning: Solceller (1000 W), vindsnurra (400 W), batterilager: 3 st AGM-batterier (totalt 600Ah).
Eldriven utrustning (12/24V): Kyl/frys, köksfläkt, vatten/cirkulationspump, LED-belysning, batteriladdare, ”varmvattendriven” tvättmaskin, samt diverse 230 V hushållsapparater och datorer som drivs via växelriktare.
Övrigt i hushållet: Gasolspis, urinseparerande toaletter, vedeldad bastu.
Läs mer om Vindarnas hus i Hagestad
