Tävla och vinn ett solcellspaket
Fråga experten

Fråga experten

“Vilken värmepump ska jag välja för mitt äldre hus..?”
“Hur spar jag energi i min uppvärmda källare..?”
“Vår bostadsrättsförening planerar att skaffa solceller – hur går vi tillväga..?”

Bengt Drakenberg
Bengt Drakenberg

I vår avdelning Fråga experten kan du ställa frågor till vår energiexpert Bengt Drakenberg om allt som rör energi i bostäder och fastigheter. Svaret på din fråga skickas sedan till den mejladress du uppgivit.

Frågor av mer allmänt intresse väljs ut och publiceras här nedan – så att ni läsare också kan ta del av Bengts energikloka tips!

Fråga experten – Skriv in din fråga i formuläret nedan, så återkommer vi med ett svar!

Ditt namn (obligatorisk)

Din epost (obligatorisk)

Din energifråga (obligatorisk)

Frågor & Svar – klicka på rubrikerna nedan för att se frågor & svar!

Fråga: Lönar sig energilager?

Fråga:

Är det lönsamt att investera i energilagring till solcellsanläggning?Ersättningen vid försäljning av el är väl tillräckligt hög för att göra batterilagring olönsam?
Hälsningar Niclas Stoldt

Svar:
Hej Niclas!

Ju bättre man får betalt för den sålda elen, desto mindre intressant blir det med energilagring. Är det så att man producerar så mycket el att man faller utanför reglerna för mikroproduktion och därmed missar skatteavdraget på 60 öre/kWh såld el, kommer saken i ett annat läge. Då kan det vara något lönsammare att försöka täcka in större andel av fastighetens elanvändning under den mörka delen av dygnet. Men det blir ändå återbetalningstider kring 20 år.

Säsongslagring av el i batterier blir kostsamt och skrymmande. Då får man lagra elöverskottet i vätgas med elektrolysör och sedan producera el från vätgas i en bränslecell. Detta är teknik vi kommer att få se mer av framöver.

Vänliga hälsningar, Bengt Drakenberg

Fråga: Hur minskar vi energiförbrukningen i villan?

Fråga:

Hej Bengt, vi har en 1 1/2 plans villa byggd 1975 på 169 m2. Årsförbrukning 24.000 kWh. Köpte villan år 2000. 2 vuxna och 2 barn bor i villan.
Har installerat luftvärmepump (2007) och täljstenskamin (2010)
Är denna årsförbrukning normal? Vad är det bästa man kan göra i nästa steg?

mvh, Anders Troedsson

Svar:
Hej Anders!

Av din elanvändning är troligen 5000 – 6000 kWh/år hushållsel. Kvar blir då 18000 -19000 kWh för uppvärmning och varmvatten. Du skriver inte vad för sorts luftvärmepump du har, om det är en luft/luft- eller en luft/vatten-värmepump. Hur mycket använder du täljstenskaminen? Har du pejl på hur många m³ ved det går åt på ett år? Om det är en luft/luft-värmepump du har, så är din elanvändning ganska OK, Du har nog sparat sådär 5000 kWh/år. Om det däremot är en luft/vatten du har är det inte bra. Då borde din totala elanvändning ligga omkring 16000 – 18000 kWh/ år. Ta kontakt med installatören och förklara att din elanvändning ligger högre än förväntat.

När det gäller andra tänkbara sparåtgärder på ditt hus, tycker jag att du ska kolla in isoleringen och fönstertäthet. Hur tjock är isoleringen på vinden och störtrummen (kattvindarna)? Är det 150 mm eller mindre bör du öka på isoleringen med sådär 150 mm eller mer. Tänk på att det är särskilt viktigt med ventilationen av vindsutrymmet när man tilläggsisolerar. På Energimyndighetens hemsida kan du ladda ner broschyr om tilläggsisolering! – sök på “tilläggsisolering”.

Fönstertäthet är också viktigt. Byt dåliga tätningslister. Kolla drevningen mellan karm och vägg. Banka lite på inre glasrutan. Skramlar det är kittet uttorkat och bör bytas. Är karm eller båge i dåligt skick, bör du kanske överväga att byta fönstren. Är de i gott skick kan du energieffektivisera genom att byta inre glasrutan till ”energiglas”. Då minskar värmeutläppet genom rutan med 1/3. På Energimyndigheten hemsida kan du ladda ned broschyrer om fönsterrenovering – sök på “fönster”.

När det gäller hushållsel, så är kyl och frys en av de större användarna. Köp A+ eller A+++ när det är läge för byte.

Du kan också kontakta energi- och klimatrådgivaren i din kommun. Hon/han har kanske fler bra idéer.

Vänliga hälsningar, Bengt Drakenberg

Fråga: värmepumpen räcker inte till - vad göra?

Fråga:

Hej!

Jag har en bergvärmepump som installerades 1997 på 6.9 kW. Borrhålet är 60 meter. Vi konsumerar 22/25000 kWh per år, lite beroende på hur kall vintern är. Huset är stort, gammalt och därför dåligt isolerat. Vi har vidtagit alla tänkbara åtgärder för att förbättra isolering med vindisolering och glaskassetter med gas för de gamla fönstren.

Jag funderar på om vad jag ska göra när den nuvarande pumpen pajar nästa gång. Moderna värmepumpar har ju bättre COP än min gamla, men jag undrar om det har någon betydelse i praktiken. Kompressorn och lite andra saker är bytta en gång redan, och kompressorn är nog det som kostar mest.

Jag tycker att det vore intressant om jag kan slippa att använda tillskottsvärmen så mycket när det är kallt, men jag vet inte hur jag ska beräkna kostnaden för det, och potentialen för att slippa tillskottsvärme tack vare bättre COP.

Mvh Nils B

Svar:
Hej Nils!

Du skriver att huset är stort (200 m² kanske?) och att isoleringen är dålig, men att förbättringar har gjorts och att bergvärmens borrhål är 60 m. 60 m borrhål för ett större hus är för lite. Minst 100 m ytterligare i borrhålsdjup vore lagom.   Det är inte så att du har en grundvattenvärmepump som hämtar vatten på 60 m djup?

Eftersom det är ett äldre hus med element dimensionerade för högre temperaturer (70 – 80 °C) än vad din värmepump mäktar med att leverera (55 °C), kan det vara så att värmepatronerna får gå in och stötta ganska många timmar per år.

Av de 22.000 – 25.000 kWh el du använder, går ca 5000 kWh/år till huhållsel och följaktligen 18.000 – 20.000 kWh/år till värmeinstallationen.

En värmepump på 6,9 kW kan jag tycka är för liten för ditt hus, men det var så man dimensionerade på den tiden, ca 50% av husets maxeffektbehov, som jag tror ligger på 15 – 20 kW. Idag hade man nog valt 12-13 kW.

Om det nu är bergvärme du har och inte är så sugen på att lägga ca 150.000 kronor på en ny värmepumpsanläggning med nytt borrhål, är det ju tänkbart att komplettera den befintliga med en pelletspanna som du startar när värmepumpen inte klarar av att värma huset. Det lär bli en betydligt måttligare investering, ca 50.000 kr skulle jag tro.

Vänliga hälsningar, Bengt Drakenberg

Frågor om solceller

Fråga:
Hej, Jag funderar på att skaffa solceller och undrar:
Har solceller några underhållskostnader?
Kan du någon bra metod för att räkna ut om investeringen kommer att bli lönsam?
Har du koll på hur mycket kommer elpriset att öka i de kommande 20 åren?
Uppgifterna behöver inte vara exakta men jag behöver ett underlag för mina beräkningar. Jag hoppas att du kan hjälpa mig med detta. Tack på förhand! /Fernando

Svar:

Hej Fernando!
Underhållskostnaderna på solcellssystem är små. Solpanelernas livslängd är lång, ca. 30 år. Det som möjligen behöver bytas någon gång är växelriktaren (genererar 230 V växelström från panelernas likström).

För att bedöma lönsamheten är en LCC-analys ett bra verktyg. Här finns ett bra hjälpmedel:   http://www.belok.se/lcc/ . Pay-tid är ett grövre sätt att bedöma lönsamheten. Räkna med 15 år.

Elpriset 20 år framåt vågar jag inte ge mig på en gissning. De närmsta åren blir nog en lugn utveckling. 2030 måste något alternativ till vår gamla kärnkraft ha kommit fram. Det blir nog dyr el vare sig det är ny kärnkraft eller något annat. Det är möjligt att priset är dubblat då realt.

Vänliga hälsningar, Bengt Drakenberg

Fråga: hur värmer jag upp kolonistugan?

Fråga:

Hur värmer jag billigast upp en kolonistuga, som är vinterbonad?

Hans-Göran Svensson

Svar:

Hej Hans-Göran!

Det beror lite på hur stor uppvärmd yta kolonistugan har, hur mycket du tänker vara där under uppvärmningssäsongen och vilken temperatur du tänker dig när du inte är där.

Men om det är mest för att hålla torrt så att den typiska unkna sommarstugedoften undviks, tror jag att du ska ha elelement ställda på 8-10 °C och någon form av avfuktning, t.ex. kalciumklorid (vägsalt) typ ”torrboll” eller elektriskt driven avfuktare som klarar låga temperaturer utan att frysa sönder. Det är särskilt viktigt att under hösten få bort den fukt som samlats under sommaren. I december kan du stänga av värmen för då är vatteninnehållet i uteluften lågt.

Om du funderar på en luft/luftvärmepump tror jag att du ska ha det uppvärmt till normal rumstemperatur året runt för att en installation ska vara lönsam.

Vänliga hälsningar, Bengt Drakenberg

Fråga: vilken fläkt ska vi välja?

Fråga:

Min villa på 230kvm med nedre våningen under jord drar ca 20 000 kWh per år. Är det mycket? Ventilationen är sådan att ett papper hålls fast av frånluften. Om den görs starkare känns det dragigt. Luften i undervåningen känns sämre. Kan en extra frånluftsfläkt förbättra luften? Vilken fläkt är i så fall bra?

Bertil L

Svar:

Hej Bertil!

Jag antar att 20000 kWh är inklusive hushållsel. Mängden hushållsel varierar med husets storlek och hur många personer som bor där. I ditt fall tror jag det ligger mellan 5000 – 7000 kWh/år. Kvar till uppvärmning blir då ca. 15.000 kWh/år. Den uppvärmda ytan är 230 m². Den specifika energianvändningen (ep-talet som det står i husannonserna) blir då 15.000/230 = 65,2 kWh/m², år Om det är ett bra eller dåligt värde beror på hur gammalt huset är. Är det byggt 2011 eller senare är det är det ett dåligt värde och du bör klaga hos byggföretaget. Är det byggt på slutet av 70-talet och fram till 2005 är det bra. Är huset byggt 2006 till 2010 är det OK.

När det gäller ventilationen, beror det på vad du har för typ av ventilation i huset vilka åtgärder du bör göra. Är det självdrag kan du sätta in en fläkt badrummet/toan. Välj gärna en fukt och närvarostyrning så att den varvar upp från ett grundflöde när badrummet/toan används.

Vänliga hälsningar, Bengt Drakenberg

Fråga: är det läge för fönsterbyte?

Fråga:

Hej, Vi har en villa från 69 jag undrar över våra fönster, hur mycket påverkar avståndet mellan glasen värme förlusten, har ca 5-6 cm mellan glas, har funderingar på ev byte, men har hört att stort avstånd minskar förlusten av värme, och det kan ju vara sant.

Med vänliga hälsningar, Stefan Karlsson

Svar:
Hej Stefan!

Ja, det stämmer att värmemotståndet ökar med avståndet mellan glasen. 5 cm är väl ganska normalt avstånd i 2-glas kopplade fönster. Om du byter den ena rutan till energiglas i dina befintliga fönster, sparar du ca 100 kWh/m² glasyta och år. Byter du ut dina fönster och sätter in 3-glas fönster med U-värde 0.9 W/m², °C sparar du ca 200 kWh/m² glasyta och år. Lönsamheten är dålig, ca 25 års återbetalningstid, så man behöver fler motiv än att enbart spara energi för att motivera ett utbyte av hela fönster. Som att de är ruttna eller att man vill förbättra komforten i huset.

Hos Energimyndigheten kan du ladda ned en broschyr om fönsterbyte och renovering – sök på “fönster”.

Vänliga hälsningar, Bengt Drakenberg

Fråga: Var ska frånluftsventilerna placeras i hus med golvvärme?

Fråga:

Hej,

I den senaste informationen här på webben om ventilation säger man att “Ventilerna placeras lämpligast över elementen”. Var placeras de lämpligast när man har golvvärme och nya välisolerade fönster och dörrar?

Jag har frågat runt, men får inget vettigt/enhälligt svar.

Med vänlig hälsning, Elisabeth A

Svar

Hej Elisabeth!

Så här står det på ”luftbutikens” hemsida: ”Rekommenderad placering är högt på väggen och helst över en värmekälla.” Värmekällan är ju utspridd, så det kan ju vara varsomhelst, men jag skulle nog fundera lite på hur rummen ska möbleras och sedan välja en placering så långt ifrån stället där man normalt vistas i rummet och högt upp.

Här finns en broschyr om ventilation. Där står inte något om placering av friskluftsdon, men där finns en del annat intressant.

Vänliga hälsningar, Bengt Drakenberg