Tävla och vinn ett solcellspaket

60-talshuset får el från tunnfilmssolceller

Husägare. Tunnfilmssolceller

60-talshuset får el från tunnfilmssolceller

Solceller ska först och främst leverera el – men det skadar inte om anläggningen också ser snygg ut! Familjen Heiberg-Brandt valde bort de traditionella kiselpanelerna och satsade istället på smäckra tunnfilmssolceller.

Att sätta upp en solcellsanläggning på taket är ingen svår konst. Men hur får man anläggningen att bli estetiskt tilltalande? Den frågan ställde Einar Heiberg och Christel Brandt när de letade efter en lämplig en solcellsanläggning till sin 60-talsvilla i Lund.
– När vi köpte huset hösten 2013 var taket i så dåligt skick att det behövde bytas. När vi ändå behövde byta tak tyckte vi det var ett bra tillfälle att installera en solcellsanläggning. Ja, i själva verket hade vi pratat om att skaffa solceller tidigare, så man kan säga att vi skyndade på takbytet av det skälet, säger Einar Heiberg.

I samband med takomläggningen ägande Einar och Christel ett antal kvällar åt att läsa på och kolla upp solcellspaket från olika leverantörer. Till slut tog de in offerter från tre lokala aktörer. Två av dem erbjöd traditionella kiselsolcellspaneler medan den tredje erbjöd ett annat alternativ: tunnfilmssolceller.
– Vi fick ett bra underlag och support från den senare leverantören, så det påverkade delvis vårt val. Vi antog också att installationen skulle bli lite mer diskret med tunnfilmspaneler i kombination med hustakets nya, svarta betongpannor.

Tunnfilmssolceller
Solpanelerna har anpassats till husets T-formade tak och skorstenen. Tunnfilmssolcellerna är mindre känsliga för skuggning jämfört med konventionella kiselpaneler. Foto: Privat

Utbudet av solcellspaneler i Sverige har länge dominerats av anläggningar med kristallina kiselceller. Men på senare år har tunnfilmssolceller blivit ett intressant alternativ. Ett skäl är att materialet är mer flexibelt än konventionella kiselpaneler. Dessutom har tunnfilmssolcellerna blivit mer effektiva än förr i tiden, då verkningsgraden var betydligt lägre jämfört med kiselsolceller.
– Tunnfilmssolceller har lägre toppeffekt än kiselsolceller, men ger å andra sidan lite mer utbyte när det är molnigt och tappar inte heller all kapacitet vid skuggning, säger Einar och pekar upp mot skorstenen som reser sig över det tvådelade sadeltaket.
– Att skorstenen skuggar en del av takytan var ett av skälen till att vi valde tunnfilmspaneler. En motsvarande anläggning med kiselpaneler hade troligen inte levererat mer el totalt, utan kanske snarare mindre.

“Det är alltid roligt att se kilowattimmarna ticka in!”

Solpanelerna har installerats i sydväst- och sydöstläge på husets T-formade tak och täcker 53 kvadratmeter av takytan. Den installerade effekten är totalt 7,1 kilowatt, medan växelriktaren har kapacitet för 7 kilowatt. Hittills har anläggningen levererat omkring 6700 kilowattimmar per år.
– Leverantören använde ett simuleringsprogram som räknar ut hur elproduktionen varierar under dygnet, samt månad för månad. Programmet har överlag stämt påfallande bra, fast den totala årsproduktionen har hittills blivit lite högre än beräknat, vilket ju inte är en nackdel.

Einar Heiberg framför sitt 60-talshus med nylagt tak och solceller.
Einar Heiberg framför sitt 60-talshus med nylagt tak och solpaneler. Foto: Lars Bärtås

Einar Heiberg kan idag följa produktionen både via displayen på växelriktaren i källaren och via en app i sin mobiltelefon.
– Det är alltid roligt att se kilowattimmarna ticka in. Men numera kollar jag inte fullt så ofta som när anläggningen var ny.

Einar är övertygad om att solcellsanläggningen är en klok investering, både för plånboken och miljön.
– Genom att producera egen förnybar el minskar vi vår klimatpåverkan, vilket känns viktigt för oss. Men det är ofta lättare att argumentera för ekonomin. Vi kommer att kunna täcka en stor del av hushållets elförbrukning under en lång tid framöver och blir därmed oberoende av prissvängningar på elmarknaden.

60-talsvillan värms med fjärrvärme, vilket innebär att solelen får täcka den hushållsrelaterade elanvändningen.
– Vi är en stor familj med fem barn och även om vi inte slösar är elförbrukningen rätt hög, uppemot 7000-8000 kilowattimmar om året.

Under sommarhalvåret ger anläggningen ett överskott som matas ut på det allmänna elnätet. Familjen säljer överskottselen till ett elhandelsbolag och får även skattereduktion med 60 öre per kilowattimme för den levererade elen.
Kostnaden för hela solcellsanläggningen, inklusive montering, uppgick till 157 000 kronor. Familjen ansökte om statligt investeringsbidrag i samband med installationen. Två år senare betalades bidraget ut, som då var 35 procent av totalkostnaden (numera 30 procent). Det innebar att slutnotan hamnade på drygt 100 000 kronor.
– Vi hade kunnat få bidraget tidigare om vi hade ansökt redan i planeringsfasen, men vi var inte riktigt medvetna om de långa handläggningstiderna. Men när bidraget väl kom kändes det som en bra bonus.

”Lönar det sig verkligen med solceller?” är den vanligaste frågan som Einar Heiberg brukar få från omgivningen. Hans svar är att ”det bör löna sig efter tio år”. Men samtidigt brukar han bemöta frågan med en motfråga:
– Hur mycket lönar det sig att anlägga en ny garageuppfart, eller köpa en ny bil? I jämförelse med sådana investeringar ger solcellerna en regelbunden intäkt. Och dessutom ger det oss dubbel glädje när solen skiner!

FAKTA

Tunnfilmssolceller vs kiselsolceller

Tunnfilmssolceller består, till skillnad från kristallina kiselsolceller, av en enhetlig film som bara är några mikrometer tjock. Det innebär att de kan göras flexibla eftersom de kan fästas på alla möjliga material, både hårda och böjliga. Därför används ofta tunnfilmssolceller i byggnadsintegrerade system, som fasader och fönster.
En fördel med tunnfilmssolceller är att de även fungerar vid ”diffust ljus” och inte påverkas lika mycket av skuggning och hög temperatur som kiselsolceller. Nackdelen är att verkningsgraden per kvadratmeter yta är lägre, dock brukar verkningsgraden per installerad kilowatt vara jämbördig med kiselsolceller.
Trots att tunnfilmssolceller är biligare att tillverka än kiselsolceller är prisnivån på modulerna oftast högre. Priset på tunnfilmssolceller har inte heller sjunkit i samma takt, vilket gör att marknaden fortfarande domineras av de kristallina kiselsolcellspanelerna.

 

Liknande inlägg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *