Tävla och vinn ett solcellspaket

Bengt Drakenberg: ”Här finns många kilowattimmar att spara”

Bengt Drakenberg: Här finns många kilowattimmar att spara.
Foto av Lars Bärtås

Bengt Drakenberg: ”Här finns många kilowattimmar att spara”

Vilka förbättringar kan göras i ett stort fritidshus som slukar många kilowattimmar el? Vi tog med oss energiexperten Bengt Drakenberg för att få kloka råd.

Bengt Drakenberg har arbetat som energirådgivare på Energikontoret Skåne under många år. Han är också energiexpert på blienergiklok.se och svarar på frågor från er läsare. Under en solig vinterdag bad vi Bengt att följa med och energigranska ett hus i sömmarna. Nämligen vårt eget nyköpta lantställe på Österlen.
– Som energirådgivare brukar jag vanligtvis ge råd på telefon och mejl, men i undantagsfall händer det att jag besöker husägare på plats. Det gäller särskilt om husägaren har ett ”energiproblem” som är svårt att lokalisera och förklara, säger Bengt.

Vårt sommarhus kan nog betraktas som ett lämpligt objekt för Bengt? Det är en gammal skånelänga, uppförd i början av förra seklet och renoverad under 1990-talet. I huset ingår en numera integrerad stallbyggnad och ett tillbyggt uterum. Totalt är boytan drygt 200 kvadratmeter, lämpligt för att samla släkt och vänner.

“En given lösning är att byta till ett effektivare värmesystem”

Ett problem är att skånelängan slukar en massa kilowattimmar el, trots att vi inte bor där. En förklaring är att vi måste underhållsvärma byggnaden via ett elvärmt golvvärmesystem.
– Vattenburen golvvärme som värms med elpanna är ju inte optimalt för ett fritidsboende. Det är dyrt och tar tid att värma upp. Och med tanke på att huset renoverades under 1990-talet är golvisoleringen förmodligen otillräcklig, då det var lägre energikrav på den tiden.

Sommarhuset slukar kilowattimmar.
Slukar kilowattimmar. Sommarhuset underhållsvärms med vattenburen elvärme.

Elförbrukningen för underhållsvärmen har, enligt Eon:s mobilapp, uppgått till 40-50 kilowattimmar per dygn. Det blir ungefär 1200-1500 kilowattimmar per månad under vinterhalvåret. Sedan tillkommer elnätsavgiften. Förutom abonnemangskostnaden för 20 ampere får vi som husägare betala för ”elöverföring”, baserat på förbrukade kilowattimmar. Ju högre förbrukning desto högre elnätsavgift, alltså.
– En given lösning är att byta till ett effektivare värmesystem. Med en modern jordvärmepump eller luftvattenvärmepump bör värmekostnaderna kunna sänkas med omkring 75 procent. Det är naturligtvis en stor investering för ett fritidshus, men ska ni använda huset ofta bör ni överväga det alternativet.

I väntan på det beslutet finns det kanske andra sätt att spara kilowattimmar? Bengt föreslår att vi kan pröva att sänka underhållsvärmen lite grann. Termostaten är för närvarande inställd på 11 grader. Sänker vi temperaturen en grad sparar vi ungefär 5 procent av förbrukningen.
– Men ni bör hålla kolla på klimatet inomhus. Det gäller särskilt under höst- och tidig vintersäsong, då den relativa luftfuktigheten brukar vara hög. Är temperaturen inomhus alltför låg kan det på sikt uppstå fuktproblem.

Värmekamera adapter
Bengt värmefotograferar huset via en adapter i mobiltelefonen. Foto: Lars Bärtås.

Ett annat alternativ är att sätta in en luft-luftvärmepump som kompletterar eluppvärmningen, föreslår Bengt. Men eftersom huset är stort och rymmer flera mindre rum är det ingen heltäckande lösning på vårt ”värmeproblem”.
– Behöver ni snabb uppvärmning under vintern är det i det här fallet enklast att använda en eller två portabla gasolkaminer.

Huset är utrustat med tre lokala eldstäder som kommer väl till pass under vintertid. För att sprida värmen från kaminerna kan vi använda värmedrivna kaminfläktar. Sådana fläktar kostar omkring 600-800 kronor styck och bör vara en väl värd investering.
Vi följer Bengt genom huset. Till sin hjälp har en smart pryl: en värmekameraadapter som kopplas till mobiltelefonen. Adaptern registrerar värmestrålning i byggnaden och översätter detta till en värmebild med temperaturuppgifter. Det innebär att vi kan avläsa golvvärmesystemet och även upptäcka eventuella köldbryggor i olika delar av huset.
– Golvvärmen är lite ojämnt fördelad i rummen, men ser ut att fungera. Det ligger kring 10 grader, konstaterar han.

Bengt synar också alla fönster i huset. Boningshuset och stallet har konventionella tvåglasfönster med tätningslister. Några av listerna har åldrats och behöver bytas ut. I stalldelen finns en dörr som glipar och behöver tätas. Han föreslår också att vi bör avskärma det tillbyggda uterummet med ett draperi, eftersom det läcker in en hel del kalluft därifrån.

I uterummet, som till större delen består av glasväggar, tittar han på märkningen av fönstren. Här kan man se var och när fönstren är tillverkade. Det visar sig att glasen kommer från olika leverantörer och är av olika ålder.
– Det kan vara bra att känna till för att bedöma glasens energiprestanda. Men att byta fönster är knappast aktuellt i det här fallet, det är en kostsam åtgärd som tar många år att spara in även i ett åretruntboende.

kilowattimmar. Glasens energiprestanda.
Bengt bedömer fönstrens energiprestanda utifrån märkningen i karmarna. Foto: Lars Bärtås.

Vårt hus har ”självdragsventilation”, men inte en enda tilluftsventil. Vi skulle behöva förbättra luftväxlingen med nya ventiler i ytterväggarna – men hur går det då med energiförbrukningen?
– Under vintertid bör det fungera bra att stänga igen ventilerna för att spara på underhållsvärmen, då är den relativa luftfuktigheten också förhållandevis låg. Men jag rekommenderar att ni ventilerar huset under övriga delen av året och när ni är på plats.

Vi får anledning att återkomma med en ny rapport om vårt energislukande sommarhus. Bengt har hjälpt oss på traven med energikloka råd och nästa gång räknar vi med att det resulterat i färre kilowattimmar.

Liknande inlägg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *